I måndags bjöd vi eleverna vid Göteborgs Yrkeshögskola, inriktning programmering för iPhone & Android, på en halvdags crash-course med fokus på IP-frågor.

25 miljarder dollar. Så mycket beräknas den globala app-marknaden omsätta i år. Och den intar en central roll i vår tillvaro – nära en femtedel av vår vakna tid dediceras mobila applikationer av olika slag.

I måndags träffade Jansson & Norin eleverna vid Göteborgs Yrkeshögskola, inriktning programmering för iPhone och Android. Vi bjöd på en halvdags crash-course med huvudfokus på de IP-frågor som framtidens produktägare har att ta ställning till. I en tid där vi allt mer sällan handlar med pappersmassa och järnmalm till förmån för mer abstrakta råvaror, såsom kod och varumärken, ställs nya krav på hur vi skyddar våra tillgångar. Det handlar kort och gott om att förstå betydelsen av att ”låsa dörren” till lagret, på samma sätt som varje företagare förstår sig på att hålla sina fysiska dörrar stängda och låsta för att inte råka ut för stöld.

”Att låsa dörren” är dock en åtgärd med begränsad effekt när lagret finns överallt, hela tiden. Varumärken, kod, design och teknik måste skyddas på ett nytt sätt. Och det behöver inte vara så förbannat komplicerat – men vi måste tänka till lite innan vi vidtar åtgärder.

Vår, som i affärsjuristens, utmaning är inte att begripa skyddets funktion, hur det söks eller registreras (även om vi förstås kan hjälpa till med sådan också). Vi måste gå längre än så. Låt mig illustrera det sagda med ett väldigt enkelt exempel:

”Bör vi skydda figur-karaktären (tänk er t.ex en arg fågel) i ett av våra spel som varumärke i färg eller svart-vitt?”  

Vår uppgift och det vi ska kunna bäst är att leverera hitta rätt skydd för rätt sak i rätt tid, och att – faktiskt – ta hänsyn till vad som är kommersiellt motiverat. ”Immaterialrättsliga strategier”, som det så fint heter, kan kosta väldigt, väldigt mycket pengar och många gånger är stora delar av de åtgärder som vidtas felriktade eller överdrivna. Med en god förståelse för klientens affär och marknad och ett mer hands-on orienterat synsätt blir skyddet ofta både bättre och billigare.

Så, för att försöka ge sig på ett svar på frågan ovan:

Kanske varken eller. En figur av ifrågavarande slag torde behöva skyddas i en väldans massa klasser, och i flera länder. Hur vi än gör kommer det, mest troligt, att kosta en hel del pengar. Ett alternativ är designskydd (i Sverige mer känt som mönsterskydd), som faktiskt skyddar figuren rakt av mot likartade kopior. Det behöver inte skyddas i olika klasser och skyddet uppstår faktiskt gratis och utan krav på registrering inom EU under tre år. Vill vi, kan vi under det första året som spelet lanseras överväga att registrera designen på utvalda marknader med en skyddstid på upp till 20 år. Och billigare blir det.

Givet att vi inte inte ska tänka utanför boxen, blir svaret dock: svart-vitt. Då omfattas alla färger.

Om sådant, och mycket mer, pratade vi i måndags.

johan-norin-seminarie-appskolan-1024x765