Tvist & process
Skiljeförfarande

Skiljeförfarande

Söker ni efter en effektiv, flexibel och konfidentiell lösning på tvisten kan skiljeförfarande vara det rätta alternativet. Det finns en anledning till att skiljeförfarande förordas av många verksamma affärsjurister och advokater. Förfarandet går betydligt snabbare än motsvarande process i allmän domstol och kan i vissa fall även bli mindre kostsamt på grund av den minskade tidsutdräkten.

Skiljeförfarandet i allmänhet

Skiljeförfarande är ett etablerat sätt mellan företag att lösa tvister utanför domstol, både i Sverige och utomlands. Eftersom förfarandet är ett eninstansförfarande där skiljedomen inte kan överklagas, utan resulterar i en direkt verkställbar dom i fler än 150 länder, går processen betydligt snabbare än motsvarande process i allmän domstol.

Förfarandet regleras i lag, men parterna i tvisten har stora möjligheter att själva utforma processen. På så vis ges parterna en större kontroll och flexibilitet än motsvarande process i allmän domstol. Parterna kan till exempel själva utse sina domare (så kallade skiljemän) och kan på så sätt beakta eventuellt behov av viss specialistkunskap i de frågor som tvisten rör. Därutöver är förfarandet inte offentligt, vilket gör att information om parterna inte sprids och samtidigt minimeras risken för negativ publicitet.

Skiljeavtal

Skiljeförfarande kräver att parterna avtalat om att tvisten ska lösas genom skiljeförfarande (genom ett så kallat skiljeavtal). Det vanligaste är att parterna skriver in en klausul (skiljeklausul) i sitt huvudavtal. Om parterna inte kommit överens om en skiljeklausul ska tvisten alltså prövas av allmän domstol.

Istället för att parterna själva reglerar hela processen är det vanligt att parterna anlitar ett visst skiljedomsinstitut med utformat färdigt regelverk. Avser huvudavtalet främst eller uteslutande svensk rätt hänvisar parterna vanligen till ett svenskt skiljedomsinstitut, ofta Stockholms Handelskammares Skiljedomsintitut (SCC), vilket innebär att parterna har kommit överens om att tvisten ska lösas hos SCC enligt SCC:s skiljedomsregler. Avser däremot huvudavtalet främst eller uteslutande internationell rätt hänvisar parterna vanligen till ett internationellt skiljedomsinstitut, ofta Internationella Handelskammaren (ICC).

Skiljeförfarande steg för steg

Om man inte avtalat om annat:

Steg 1: Skiljeförfarande påkallas i en så kallad påkallelseskrift som översänds till motparten där sökanden anger sitt yrkande samt utser en skiljeman

Steg 2: Motparten (svaranden) anger sin inställning till yrkandet – medger eller bestrider yrkandet – och lämnar sitt svar på påkallelseskriften samt utser en skiljeman

Steg 3: De två skiljemännen utser en tredje skiljeman och bildar tillsammans skiljenämnden som ska avgöra tvisten

Steg 4: Käranden (den som påkallat skiljeförfarandet)  inger käromål och svaranden inger svaromål till skiljenämnden

Steg 5: Skiljenämnden kallar till muntlig förhandling

Steg 6: Muntlig förhandling samt i förekommande fall bevisupptagning

Steg 7: Skiljenämnden meddelar slutlig dom

Förenklat skiljeförfarande

Är tvisten av enklare karaktär kan parterna välja att lösa tvisten genom ett så kallat förenklat skiljeförfarande. Handläggningstiden effektiviseras genom att parterna får ge in ett högst begränsat antal inlagor och muntlig förhandling bara sker om någon av parterna begär det. Till skillnad mot ett ordinärt skiljeförfarande som normalt avgörs av tre skiljemän består nämnden endast av en skiljeman.